Föräldraledighet = kvinnofälla

Några av mina vänner-sen-förr kommenterade ett tidigare blogginlägg med några rader om föräldraledighet. Ola skrev " Är det ett straff att vara hemma med sitt barn? Det måste ju vara det eftersom vissa vill lagstifta att båda parter ska vara hemma lika mycket (om man nu absolut måste vara hemma alls) och dels att det klassas som kvinnofälla och till varje pris måste undvikas... Eller?"

Nu har visserligen båda de killarna som kommenterade inlägget mer erfarenhet av att vara pappalediga än jag, men ändå:

Ola, föräldraledighet ÄR en kvinnofälla idag, och kommer att fortsätta vara det så länge som föräldraledighet inte delas lika. (Nej, inte lika i alla familjer, men sett över hela landet generellt) Som företagare kan jag ärligt säga att det är klart kännbart att (som vi) finna sig ha 6 föräldralediga på ett och samma år, när det bara är 40 anställda, som vi var då. Det är tre heltidstjänster som ska ersättas på något sätt det året! Och den dystra sanningen blir då, att om det bara är kvinnor som tar ut den ledigheten, så ÄR det en nackdel att anställa kvinnor i barnafödande-ålder. Hemskt, eller hur? Att anställa kvinnor som sedan är hemma 3-4 år på raken pga flera barn är direkt katastrofalt.

Det finns fler problem. Jag tror inte heller att det är en slump att man gång på gång konstaterar att könsroller cementeras i tidigare jämställda förhållanden när barnen kommer. Även om man tidigare båda hade karriärer, delade lika på hushållsarbete och annat, så faller det när man skaffar barn. Antagligen därför att båda går in i roller som de förväntar sig av sig själva och varandra. Roller som man sedan har svårt att komma ur. Resultatet? Mer jobb för mannen, mer karriär, ännu viktigare inkomster.... och mer städning, barnpassning och annat evighetsjobb åt mamman.

Jag skulle kunna räkna upp fler aspekter på det hela, som visar varför jag faktiskt tycker att föräldraledighet är problematisk. Men hela poängen är egentligen bara, att det enda sättet att få det att sluta vara till nackdel för kvinnor är just att fler män gör som Ola gör och stannar hemma med sina barn. När vi delar lika på ansvaret att uppfostra våra barn, så försvinner nackdelarna för kvinnorna. Det blir inte längre ett problem att anställa kvinnor som sedan försvinner. Det blir inte längre automatiskt så att den ena parten hamnar i förarsätet vad gäller servicejobbet på hemmaplan och den andra drar ifrån i karriären. Och det vackra i kråksången är att ALLA vinner i längden. För jag är stenhårt övertygad om att varje pappa som stannar hemma vinner något unikt: En ovärdelig relation till sitt barn, och en säkerhet som förälder som han annars inte skulle fått. Fråga mig gärna vad jag baserar den tvärsäkra åsikten på ;)