Rutinerade pappor is da shit

I en mysig tommyfamn kan inte ens eldmän hålla ögonen uppe...

Morfar på besök

Väldigt skönt med rutinerade föräldragenerationer som kan vyssja, rapa, ge goda råd och allt möjligt utan att verka nervösa eller konstiga. Visserligen hävdade morfar att man hinner glömma allt på 18 år, men det tror jag inte på.

Aiden-snajden Skrikovic verkade trivas hyfsat iaf, även om han såg lätt skeptisk ut.

Och förresten. Jag må ha mamma-rosa glajor på mig, men den där frisyren är inte snygg ens för en morsa! :D

Köar för namn

Ivor Aiden Mateo, tack!

Hemskt minne

...Orkade inte blogga så mycket de värsta dagarna. Men såhär såg det ut när Eldmannen låg på neonatalen i Lund.

Förklaring till slangar och annat:
- EEG-elektroder på huvudet för att utreda kramperna
- Sond i näsan för mat
- Syresättnings-slang i näsan för luft
- Nål i en hand för morfindropp
- Nål i andra handen för antibiotikadropp
- Kateter i snoppen (vilket senare ledde till en infektion som han fortfarande får medicin för, men det är tydligen ganska vanligt)
- Mätgrej på foten för att mäta syresättning och hjärtfrekvens

Det var svårt att amma.

Muckar du med mig...

Så muckar du med döden

Utslagen

Vilar ut efter encounter med polisen...

Att få pass e inte så enkelt om man heter Eldmannen. Då utfärdas
nämligen inga personbevis. Vi stod på oss, så nu är det hela upp
till kroatiens ambassad...

Mammarookie del1...

...försöker hitta rätt i offentlig sektor-djungeln. Uppdrag: Identifiera vilken barnavårdscentral som ska ta emot Eldmannen.

Steg 1: Surfar till http://www.malmo.se/, den naturliga (duh) platsen för all information som rör saker som beror på var jag valt att bosätta mig. Trodde jag. Ägnade 5-10 minuter åt att surfa runt där. Började hoppfullt med "Individ&Familj". Där stod:

"Individ- och familjeomsorgens verksamhet vänder sig till dig som av olika anledningar behöver hjälp. T ex med försörjningsstöd (socialbidrag), råd eller stöd i olika former eller behandlingsinsatser.
Förebyggande insatser för barn och ungdom, minskat bidragsberoende och hemlöshet är särskilt viktiga områden för verksamheten."

Attans.
Fortsätter med "stadsdelar", den otäcka plats jag var tvungen att gå till för att surfa efter dagis. Detta vid ett tillfälle då jag bara ville SÖKA DAGIS i staden, utan att faktiskt att hunnit flytta hit... Dvs jag hade ingen stadsdel då. Men hittade inget ändå, eftersom det faktiskt inte heter dagis längre, utan FÖRSKOLA. Bitter, moi? Nej, jag hämnades senare genom att låta kunder använda sajten som övningsexmpel på dålig design :) Men nu var det alltså bvc som var uppdraget. Valde rätt stadsdel, bara för att mötas av frågor som

"Söker du vårdboende?"
"Söker du förskoleplats?"
"Vill du veta mer om våra skolor?"
"Söker du socialbidrag?"

Suck.
Snilleblixt. Testar självklart http://www.bvc.se/, varför tänkte jag inte på det direkt?!
Möts av ett företag som driver ett par barnavårdscentraler, men förmodligen ingen vi ska gå till.

Googlar.
Inser att jag varit mammarookie-korkad. Bvc drivs ju inte av Malmö stad, utan att Region Skåne.... Surfar alltså till http://www.skane.se/, bara för att mötas av JORDENS SÄMSTA SÖKFUNKTION. Jag erbjuds hitta rätt barnavårdscentral, om jag kan ange vad den heter eller vilken gata den ligger på.

Ger upp. Hittar en knapp som heter"visa alla" för att via de många träffar som visas försöka lista ut vilken som gäller oss. Inser att jag skulle behöva knappa in alla adresser på http://www.hitta.se/ för att se vilken som ligger närmast mig, eftersom jag inte är jätteduktig på Malmös gatuadresser...

...Konstaterar att om Eldmannen inte får den vård han borde, så beror det på dålig design. Blä. Borde kanske ta upp detta när vi jobbar med Region Skåne? :)

(...Fast jag hittade den ändå till sist, eftersom jag kände igen ett namn och kom på att jag en gång hört talas om en bvc-central nära mig... ska ringa dit imorgon.)

Om förlossning

...alltid kul att ha förtjänat rätten att uttala sig om något nytt!

Börjar lite fegt med en brasklapp; ingen förlossning är väl den andra lik, och jag är medveten om att långt ifrån alla delar min erfarenhet. MEN.

Jag är glad att kunna konstatera att förlossningar inte alls måste vara särskilt hemska, inte ens första gången. Om jag ska summera det hela så skulle jag säga att "det är klart att det gör ont, men inte outhärdligt ont". Jag fick lustgas och en halv dos Petidin. Det senare efter något tjat på barnmorskan, som hävdade att det ändå var försent och inte skulle göra någon nytta. Vet fortfarande inte om jag faktiskt fick den... I vilket fall som helst så upplevde jag det när det gäller smärta som "ok, så HÄR ont klarar jag av, men det får inte göra ondare, för då blir det riktigt jobbigt!" Och det blev aldrig värre egentligen, bara lite annorlunda. Krystvärkar känns inte som öppningsvärkar. Faktum är att jag tyckte att krystvärkarna var ganska häftiga, de gick liksom att FÖRSTÅ och göra något vettigt med.

Oh well. Jag antar att jag var lyckligt lottad, och det hela gick ganska snabbt. Första värken kom vid 22-tiden, och Eldmannen föddes 11:40. Självklart måste det vara en helt annan sak att ha ont i flera dygn. Jag misstänker att det blir betydligt svårare att stå ut med värkarna när man är utmattad på riktigt.

Men for what its worth tycker jag alltså att förlossningar kan vara rätt okej. Om inte annat är det ett bra tillfälle för ens sambo att visa sig på styva linan. Inte banga, bara peppa. Hjälpa en att inse att värkarna är bra, och (viktigast!) påminna en att ANDAS. Underligt hur man kan glömma en så självklar sak :)

Officiellt stygnfri.

Nu med skrynklig men stygnfri rumpa! Dessutom har vi fått veta att tumören bestod av mogna celler. Mogna = bra, omogna = dåligt (om benämningarna direkt motsvarar godartad/elakartad vet jag inte, men proffsen är extremt ovilliga att använda de cancerord vi dödliga
känner till, så jag tror att det är samma sak)

Vi firar med att boka flygbiljetter till kroatien!!

PS. Nu börjar ett fem år långt uppföljningsprogram med regelbundna ultraljud och blodprover för att kontrollera att det inte kommer tillbaka. Eldmannen är en del av ett nystartat europeiskt program som koordineras av en institution för cancerforskning som heter SIOP.

Darjas första blomma någonsin

...har aldrig tidigare planterat blommor. Men även om jag är
principiellt emot rosor, får jag erkänna att de gör sig bra mot
garageväggen.

Perspektiv....

Satt i allrummet på barnmedicinska avdelningen och ammade i väntan på att eldmannen skulle få sin dos antibiotika. Började småprata med en pappa som verkade vänta på sitt barn. Jag hade sett honom förut, snaggad kille med många tatueringar som alltid lät så glad när han pratade med sin lilla tjej som sitter i rullstol med rätt många kroppsdelar i gips och olika typer av förband.

Det visade sig att de nu tillbringar sin 14e vecka på sjukhuset. Mamman och ett spädbarn dog i den trafikolycka som flickan fick sina brännskador i.

Usch.

Soffasoftande

Killen måste ju lära sig! Han verkar ha talang...

Infektionen förhoppningsvis under kontroll. Livet traskar vidare, en
antibiotika-morfintripp i taget.

Barsk men (nästan) frisk

Såret på magen varade mängder idag. Avd. 3 skickade oss till
barnakuten, som skickade oss till barnkirurgen i lund, som skickade
hem oss igen, 4 timmar senare. "nu vet vi var infektionen var" sa
kirurgen bara, och gav oss lite kompresser att lägga om med.

Eldmannen blir numera bara förbannad när han får glukos (smart
kille, har lärt sig att det är elände på gång när han smakar
sånt. Intressant nog verkar han ha lärt sig motsatsen om mjölk,
eftersom han numera tystnar så snart han kommer i närheten av mina
baloobas. :)

Allt känns underbart. En vecka kvar av 3-sjukhusbesök-per-dygn och
SEN börjar äntligen bebislivet!!

A man's gotta do...

> På jakt efter infektionen... Med injektionsnål i huvudet.

Liten rumpa, stora ärr...

Estetik struntar vi i just nu, bara infektionen släpper :/ efter 2
timmar i frihet fick vi åka tillbaka. Just nu är det intravenös
antibioktika som gäller.