Försenat återupptagen blogg spårade snabbt ur och blev ytterligare en barnblogg, till glädje för mor- och farföräldrar (eller vilka som nu läser den). Jag skyller på att vår resa startade skakigt med operation och annat otäckt. DÅ fanns ett intresse för många. Idag finns ett intresse för mig själv att dokumentera den här tiden, som aldrig kommer tillbaka...
onsdag 12 november 2008
Jag gillar höst
Jag gillar verkligen vår gård. Trots att den är ett kaos. Trots att alla växterna har dött. Trots att den är vår egen lilla gated community.
Eller kanske just därför.
Och färgerna som spelar utanför mitt fönster varje morgon.
2 kommentarer:
Hur stor ar er gard? Nog rum att svanga en katt i?
Stor nog att vara ett gigantiskt dåligt samvete. För såna som bryr sig om saker som växer.
...jag begränsar mitt sånt samvete till barn, allt annat kan jag orört se dö,vilket antagligen är anledningen till att vår gård ser ut som den gör. :)
Skicka en kommentar