Läser lite diskussionsforum och förundras. Andra mammor verkar ha inhandlat en hel garderob, inrett ett barnrum, inhandlat barnvagn (efter MÅNGA överväganden och diskussioner om modell, pris, säkerhet etc), beordrat pappan att nu-får-han-minsann-inte-dricka-minsta-lilla-öl-längre-bebisen-kan-komma-när-som-helst...
Själv gick jag på fest med sambon så sent som i fredags. Igår fick jag en barnvagn och massor av barnkläder i påsar av min svägerska. Allting står i stort sett ouppackat i källaren i väntan på...inspiration. Eller nåt.
Jag har alltså inte förberett något alls. Försökte denna helg, men resultatet blev främst ett nytt stort skåp till köket och en ny fåtölj till vardagsrummet. Huvudet fullt av jobb, och inte så mycket bebisplanering.
Har inte övat profylax
inte tränat avslappning
inte läst på om smärtlindring
inte tagit reda på allt jag borde veta om hur man tar hand om småbebisar
I korthet inte gjort så mycket alls som andra mammor gör. Inte ens oroat mig för missfall, att bebisen ska vara missbildad eller att jag ska bli en usel morsa.
På något sätt misstänker jag att mitt moderskap kommer att fortsätta på den linjen. Frågan är om det är bra eller dåligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar